Littleblue

Men det jobbiga med drömmandet är att jag inte vill ha barn, inte bara att jag inte vill föda utan hellre adoptera, utan jag vill inte ha barn. Just nu är iaf mina känslor så. Jag kan inte se mig själv som mamma. 

Jag kan dock planera en framtid med djur, just nu är jag inte redo för en hund, men jag vill jätte gärna ha en och funderar,söker om raser, planerar hur den ska uppfostras osv. Men barn nope, jag skulle dock inte ha några problem om framtida pojkvännen har barn sen innan. Det ser jag inte som något jobbigt eller så, men jag vill inte. Förlåt jag tjatar jag vet, men det är så få som förstår de här med att inte vilja ha barn. Min mamma förstår, hon har ju barn men hon kan förstå. Det är ett val alla ska få lov att välja helt själv. 

Jag ÄLSKAR dock barn ! Mina vänners barn,min brors son, ja jag hjälper gärna barn också om jag kan göra det. Det är verkligen en gåva, en otrolig gåva som inte alla kan få naturligt. 

Som jag skrev innan är många i omgivningen gravida eller nyss fått barn. Iiih jag blir så glad när jag ser dessa runda magar och tårar kommer ofta när jag hört bebben kommit ut :) Sån är jag, glädjs med tårar för andras lycka. 

Här har ni en mega söt mamma med sin finfina mage . Tycker Alexandra är så sjukt vacker som gravid, fler efter denna? hihi

Magen och känslan att ha någon levande inom sig är väl det som jag kan vara avundsjuk på, för även om jag inte har egna barn så förstår jag ju att den känslan är obeskrivlig! ♥

Vad tycker ni om mig och andra som väljer att inte ha barn ? Är det för er konstigt? Kan ni förstå till en viss del? Någon som är som mig kanske tom? 

Bombningar händer hela tiden runt om i världen, det är inte så att vi inte bryr oss, men det finns bara så mycket vi kan ta till oss, så mycket vi kan sörja över, så mycket vi kan skriva om varje dag. 

Detta skedde i ett land som ligger så nära, där vi inte har krig, där bomber inte är vardag. Inte minst vi är inte vana vid att folk går och skjuter våra ungdommar helt kallt. Vi känner folk i Norge, vi har vänner,släkt bekanta och minst sagt det är våra grannar. Jag får ont i magen när jag tänker på rädslan ungdommarna fick när dom insåg att detta var en människa dom var där för att döda - inte skydda!

Det jag tänkte när jag hörde om det hela var :tack gode gud att Kristina och hennes familj inte är där!!!♥

Var ska Evelina vara? Vad ska hon göra? Jo det är såhär att jag inte blivit bjuden på en enda sak eller en enda festlighet denna helgen av mina "vänner". Jo oggie är en underbar vän och frågade igår om middag på torget men jag kände inte mig bra för det, hade feber och en liten förkylning i kroppen, sen är det svårt att sitta och le åt folk som inte verkar bry sig om mig ändå?!

Jag kan visst fråga om jag får följa med på olika saker, men helt ärligt vem vill be om att få umgås med vänner? nej de känns sjukt patetiskt. Ok om en kompis säger till den som ska ha festen och frågar varför jag inte är bjuden, men att själv be om att få vara med känns inte kul alls.

Att öppet sitta och skriva detta känns inte kul heller men om någon läser detta och får upp ögonen för hur illa jag mår pga detta så är det väl värt ett pinsamt inlägg....

Jag blir så besviken, för jag menar jag litar på folk till motsatsen bevisats, men de ska man nog inte göra. Håller god min och låtsas som inget just nu, mina riktiga vänner beter sig inte så och de är skönt att veta!

Jag arbetar på att lära mig va tyst, att inte säga allt jag tycker, inte "försöka va bättre än alla andra" osv. Varje dag går det lite bättre, men även jag har bakslag.

Sitter hemma och gråter för allt jag vill är att va ärlig men jag kan inte! Jag kan verkligen inte ! För många tolkar de jag säger så fel. Jag arbetar även på att ta imot och inte bli arg. utan hellre bli ledsen och gråta bort det. För tårar de kan jag få fram utan problem.

Jag är tjejen som många tror är så stark,som inte bryr mig. Men det är tvärt om, jag bryr mig, jag är svag.

Låt mig inte gå sönder mer,för jag är rädd att inte ens superlim kommer rädda mig då!!

Bildkälla we♥it

Jag är lycklig för jag har familj och vänner som älskar mig för den jag är, för alla måste inse att jag inte kan va någon annan.

Älskar er mina vänner! Ni som verkligen låter mig va den jag är och älskar mig för det :D

Vi lever verkligen i en aktiv men ändå väldigt oaktiv värld. Vi är sociala men ändå väldigt osociala.

Själv använder jag många olika former för att få ut mina åsikter och allt vad jag gör i mitt liv. det är både postivit och negativt.

What´s your flavour?

(bildkälla we ♥ it )

Det optimala just nu (med tanke på att jag vill hitta någon att dela livet med) hade ju varit om den som gjorde mig glad var någon jag kunde starta en relation med. Men om jag nu har vänskap,och inte kärlek, då tänker jag inte ge upp all glädje och lycka med vännerna. Dom finns där när kärleken kommer och går.

och nu går jag och lägger mig!

Jag har funderat mycket över det här med kärlek. hur det verkligen kan ställa till det hos en. Jag ska inte ljuga och säga att jag trivs med att vara singel, för det gör jag inte, speciellt inte just nu. jag vill hitta kärleken och börja ett nytt kapitel med någon. Tyvärr hittar man inte någon bara för man vill (boooring) ! 

Då är det turen att man har kärlek hos sina djur, familj och vänner. Devil är min ögonsten och han gör mig glad hela tiden,kan inte sluta påpeka hur söt han är! Vännerna gör mig så glad när dom spontant hör av sig och vill bara säga hej eller hitta på något. För vänskap har inte med hur ofta man ses eller vem som hör av sig först. Utan att man vet om att de kan ta månader mellan gångerna, men vi finns alltid där för varann.

Utan min mamma klarar jag mig inte,det hade blivit stopp i hela maskineriet om mamma inte fanns vid min sida längre. 

Nu ska jag sluta yra och springa in i duschen. varit och tränat en runda och är helt grusig och svettig haha

Han var med när de slaktade två lamm. Jag kan tycka att det är rätt på ett sätt att när man är kock, ha varit med på en slakt. Jag har nog aldrig sett en slakt på lamm förut, dom gjorde iaf så att de gav 200 volt stöt genom huvudet på lammet, hängde upp de, skar halsen av de och sen drog av all ull. Inte direkt trevligt att se på. Fast samtidigt jag äter ju de, så då borde jag veta hur man gör. sen är det kanske olika för hur man slaktar på olika ställen. jag vet inte om jag hade kunnat stå där live, men att se de på tv är väl ändå bra nog tycker jag. Jag är ju trots allt otroligt känslig när det gäller djur och deras död. Gråter ju när jag ser hästar, hundar katter osv blir skadade i film - och då vet jag ju att det inte är på riktigt!

nej slakt är kanske inget jag vill se på varje dag, men kan vara bra att se någon gång när man faktiskt äter kött. det är min åsikt iaf.

orkar man plugga när magen är i klumpar? nej jag kan inte sluta tänka på det så hoppas allt ordnar sig idag.

Tänkte på dig idag. Känns som ett annat liv. Ja vi hade våra stunder då allt var underbart och roligt,de va många stunder. Men jag kan ändå inte känna något annat än glädje över att jag tog steget och "gjorde slut" mellan oss.

För även om vi hade skit roliga och underbara stunder så tog ändå dom jobbiga och tråkiga över vår vänskap!

Vi va inte bra för varann, du va verkligen inte den jag behövde vid min sida. Du drog ner mig allt för ofta, och att självömkan du tog fram dag in och dag ut, ja den va fan skit jobbig!

Jag har många goa vänner runt mig just nu. Sådana som inte får mig att må dåligt flera gånger i veckan. Som inte jag måste tassa runt på tår hela tiden för att inte riskera ett stort bråk ,bara för jag inte har samma åsikt.

Ingen är perfekt - absolut inte jag heller. Men jag hoppas att de som är mina vänner vet att varje dag försöker jag bli en bättre människa. Jag vill inte bli den som alla är trötta på för att jag inte lyssnar, inte ger tillräckligt och inte verkligen kämpar för vänskapen!

Jag mår bra och jag förtjänar det!

(ja jag predikar om att vara positiv men även den positiva har rätt till några timmars besvikelse och negativitet!!)